Välkommen till Ångestförbundet

POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM PTSD

Denna information är producerad av 1177 Vårdguiden. ÅSS publicerar artikeln med tillstånd från 1177 Vårdguiden. Detta garanterar att informationen kommer från en väl auktoriserad källa samt är medicinskt expertgranskad.       
__________________________________________      

Posttraumatisk stressyndrom, PTSD, kan drabba en person som varit med om exempelvis misshandel, våldtäkt, en olycka, krig eller en naturkatastrof. Men det finns flera behandlingar som kan hjälpa.

• Hitta i artikeln
• Symtom vid posttraumatiskt stressyndrom
• Sök vård
• Behandling av posttraumatiskt stressyndrom
• Råd till anhörig
• Posttraumatiskt stressyndrom förkortas till PTSD efter engelskans posttraumatic stress disorder. Det kan drabba dig om du varit med om en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av din integritet. Det kan handla om:
• rån
• misshandel
• sexuella övergrepp
• olyckor
• naturkatastrofer
• tortyr
• krigshändelser
• svåra upplevelser under intensivvård
• en svår förlossning.

Traumat kan vara personligt, som misshandel i hemmet, eller opersonligt, som en olycka.

Vid posttraumatiskt stressyndrom återupplever man den traumatiska händelsen, blandat med känslor av skräck eller vrede. Återupplevelsen kan utlösas av yttre sinnesintryck eller händelser som påminner om traumat. Även barn och unga kan drabbas av posttraumatiskt stressyndrom.

Symtom vid posttraumatiskt stressyndrom

De vanligaste symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom är:

• att återuppleva traumat i form av återkommande och påträngande minnesbilder. Det kan ske både när man är vaken och när man sover, då i form av mardrömmar.
• att man försöker undvika allt som på något sätt påminner om traumat. Det kan leda till att man isolerar dig från familj, vänner och arbetskamrater.
• en överdriven vaksamhet.

  Den överdrivna vaksamheten kan göra att man blir onormalt lättskrämd och lättirriterad. Man kan få omotiverade vredesutbrott, koncentrationssvårigheter och problem med sömnen, minnesförlust. Den kan vara total och är oftast begränsad till tiden precis före, under eller efter traumat. Symtomen vid posttraumatiskt stressyndrom kan ofta komma några veckor efter den traumatiska händelsen. Men det kan även ta längre tid, upp till månader eller år.

Sök vård

Om du känner igen symtomen hos dig själv eller en närstående efter en traumatisk händelse kan du kontakta en vårdcentral eller en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Gäller det barn eller ungdomar kan man även kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177. Adress och telefonnummer till en vårdmottagning hittar du under Hitta vård. Du kan även kontakta vissa mottagningar och beställa en tid genom att logga in.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom

Posttraumatiskt stressyndrom är ett tillstånd som kräver en långsiktig behandling. Det sociala nätverket spelar en stor roll för möjligheterna att bearbeta sina upplevelser.

Om man behöver hjälp från sjukvården finns det psykologisk behandling och läkemedel som kan hjälpa. En behandling som visat god effekt vid posttraumatiskt stressyndrom är en terapiform som kallas kognitiv beteendeterapi, KBT. Behandlingen kan bestå i att återskapa de traumatiska minnena och att besöka de platser och situationer som påminner om traumat. När man erinrar sig traumat under kontrollerade former försvagas ångestreaktionen i takt med att man klarar av att återuppleva känslorna som är förknippade med den traumatiska händelsen.

En annan form av psykoterapi är Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR. I EMDR återskapas de traumatiska minnena samtidigt som man använder en speciell teknik med ögonrörelser.

KBT och EMDR har i olika undersökningar visat sig vara ungefär lika effektiva.

Läkemedel mot depression, i första hand selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), har visat effekt mot posttraumatiskt stressyndrom.

Råd till anhörig

Den som är närstående kan också behöva stöd. Ta dig eget utrymme om du känner att dina behov som närstående kommer helt i skymundan.

Du kan till exempel se till att hålla fast vid vissa rutiner, som att ta en promenad eller träffa egna vänner. Att skapa eget utrymme betyder inte att du är mindre engagerad i den som mår dåligt. Om din anhörige har fått kontakt med vården kan du som närstående ibland också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.

Om du vill få kontakt med andra i en liknande situation kan du kontakta en stödorganisation som kan ge dig information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation.

Publicerad:
2016-01-22
Skribent:
Monica Klasén McGrath, skribent, frilans

Redaktör:
Margareta Rindforth Gillgren, 1177 Vårdguiden

Granskare:
Christian Rück, överläkare, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset

Texten är producerad i samarbete med Stockholms läns landsting.

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

________________________________________________________

Kompletterande information från ÅSS, Svenska Ångestsyndromsällskapet:

ÅSS verksamhet med gemenskap och aktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till professionell sjukvård. Men vår verksamhet kan och ska inte, som vid de flesta andra psykiska funktionshinder, ersätta professionell sjukvård, utan endast vara just ett komplement.
Detta är särskilt viktigt att betona när det gäller PTSD.