SOCIAL ÅNGEST
Denna information är producerad av 1177 Vårdguiden. ÅSS publicerar artikeln med tillstånd från 1177 Vårdguiden. Detta garanterar att informationen kommer från en väl auktoriserad källa samt är medicinskt expertgranskad.
__________________________________________
Social ångest innebär att man är rädd för att hamna i situationer med andra människor där man riskerar att känna sig bortgjord eller granskad. Rädslan kan leda till att man undviker att umgås i sociala sammanhang. Om din sociala ångest hindrar dig från att leva det liv du vill ska du söka vård. Det finns bra hjälp att få.
Social ångest kallades tidigare för social fobi. Gemensamt för olika fobier är att de fungerar på liknande sätt: Ju mer du försöker undvika det du är rädd för, desto starkare blir din ångest.
Hur vet jag att jag har social ångest?
Den som har social ångest känner en rädsla för att utsätta sig för andra människors uppmärksamhet. Det är vanligt att känna en oro för att bli granskad, göra bort sig eller tappa kontrollen i sociala sammanhang.
Typiska tankar kan vara att "Jag gör bort mig", "Tänk om det syns" eller "Vad ska alla tro?". Det kan kännas som att man så snabbt som möjligt måste fly från platsen för att slippa den obehagliga situationen.
Obehaget inför olika sociala situationer kan leda till att du slutar att umgås med andra människor och blir allt mer ensam. Att undvika det som är jobbigt kan kännas som en lättnad på kort sikt, men det gör att ångesten blir värre i längden.
Om du har social ångest kan det till slut påverka hela din tillvaro.
När ska jag söka vård?
Sök hjälp om din sociala ångest hindrar dig från att leva det liv du vill. Detsamma gäller om du på grund av din ångest använder alkohol för att lindra ångesten eller om du ofta behöver använda lugnande medel för att klara vardagliga situationer. Detsamma gäller om du får en depression. Ju tidigare du söker hjälp, desto bättre. Det finns bra hjälp att få.
Du ska i första hand kontakta en vårdcentral. Om du är ung kan du kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning. Om du studerar och ångesten har med studierna eller högskolan att göra kan du söka hjälp via studenthälsan. På många håll i landet byggs "första-linje-mottagningar" för unga upp där du kan få hjälp.
När du bokar en tid kan du be att få en tillräckligt lång besökstid så att du hinner berätta om din situation. Du kan också själv söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.
Du kan välja var du vill söka vård i hela landet.
Om du har så stark ångest att du har tankar på att ta ditt liv ska du söka hjälp direkt på en vårdcentral eller akutmottagning eller ringa 112.
Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.
Du har rätt att få information
För att du ska kunna vara delaktig är det viktigt att du förstår vad vårdpersonalen säger. Ställ frågor om du inte förstår. Du kan också be att få informationen nedskriven så att du kan läsa den i lugn och ro.
Om du inte talar svenska har du rätt att få information på ditt eget språk, till exempel med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp om du har en hörsel- eller synnedsättning. Du har också möjlighet att söka vård i ett annat landsting än där du bor.
Vad kan jag göra själv?
Det första du kan göra är att försöka få klarhet i vad du gör för att undvika det du är rädd för. Vilka situationer undviker du? Hur? Det här kallas säkerhetsbeteenden, och är de sätt du använder för att undvika svåra situationer.
Kanske låter du bli att gå på möten, undviker att åka buss eller att äta tillsammans med andra människor. Problemet med de här säkerhetsbeteendena är att de med tiden kan förstärka problemet. För att lyckas ändra ett beteende kan du behöva hjälp och stöd.
Att prata om hur du känner dig med någon du har förtroende för är en bra början. Det behöver inte vara någon du känner, utan någon som till exempel arbetar inom vården eller någon som svarar i telefon på ett journummer.
Det är bra att skaffa sig kunskap om hur social ångest fungerar, till exempel genom att läsa böcker om hur det kan behandlas. Se boktips längst ned i artikeln. Det kan också vara ett viktigt steg mot att söka hjälp.
För att minska stressen och göra känslorna lättare att hantera i stunden kan det hjälpa om du rör på dig regelbundet och försöker få tillräckligt med sömn. Om du har svårt att sova kan du träna avslappning eller göra andningsövningar.
Behandling
Den vanligaste formen av psykoterapi som brukar erbjudas är kognitiv beteendeterapi, KBT. KBT finns även som internetbehandling på många håll i landet.
Att utsätta sig för obehagliga känslor i lagom dos och med stöd runt omkring sig kallas exponering. Det är en viktig del i behandlingen av social ångest.
Behandlingen går ut på att du stegvis och i lagom takt med stöd av terapeuten närmar dig dina obehagliga situationer. Arbetet kräver att du är aktiv och arbetar på att ändra ditt vanemässiga säkerhetsbeteende. Målet med behandlingen är att du kan hantera svåra situationer på andra sätt än att undvika dem. I längden innebär det att du blir friare och ditt liv mindre begränsat.
Annan psykologisk behandling
Även annan psykoterapeutisk behandling kan fungera bra mot social ångest. Det är olika för olika personer vilken typ av terapi som passar bäst. Att lära sig att hantera sin ångest är en viktig del av behandlingen.
Ofta är det avgörande att du får bra kontakt och känner förtroende för den terapeut du pratar med. Läs mer om olika terapiformer på 1177.se.
Oavsett terapeut och terapiform kommer behandlingen för social ångest kräva det att du arbetar aktivt med ditt problem. Du kan byta behandlare om det inte känns bra.
Läkemedel
De vanligaste läkemedlen som används för att behandla social ångest är antidepressiva läkemedel som tillhör läkemedelsgrupperna SSRI- eller SNRI.
Läkemedel kan gärna kombineras med annan behandling, till exempel fysisk aktivitet eller psykologisk behandling.
Avslappning och andningsövningar kan hjälpa
Ångest kan göra att du spänner musklerna. Därför kan det hjälpa om du tränar andning, avslappning eller mindfulness. Du kan använda övningar som finns i appar, eller nedladdningsbara ljudfiler till mobilen, surfplattan eller datorn.
Vad beror social ångest på?
Att ibland känna sig osäker i sociala situationer är inget ovanligt. Många kan känna obehag inför tanken på att prata högt inför en grupp människor eller tycka att det kännas nervöst att träffa många nya människor, till exempel på en fest. Det är inte samma sak som att ha social ångest.
Vad som orsakar social ångest är inte klarlagt. Den som har social ångest kan ha en högre risk för att utveckla andra ångestsjukdomar som till exempel tvångssyndrom, paniksyndrom eller andra fobier.
Börjar ofta tidigt i livet
Social ångest kan börja visa sig från att man börjar skolan eller kom i puberteten. Det brukar ofta vara kopplat till att kraven utifrån ökar.
Social ångest kan delvis vara ärftligt, delvis utvecklas på grund av händelser som du har varit med om i ditt liv. Att ha social ångest är inte detsamma som att vara blyg, introvert eller inåtvänd. Ibland kan den som har social ångest ha en medfödd blyghet, men inte alltid.
Den som har social ångest kan uppleva problem på alla områden där man förväntas vara socialt aktiv med andra människor. Det kan till exempel göra att man har svårt att fungera på en arbetsplats där man måste träffa nya människor, arbeta tillsammans med andra eller prata i telefon. Eller så märks problemet mest på fritiden, genom att man drar sig undan och mest är för sig själv.
Råd till dig som är närstående
Som närstående till någon som har social ångest kan du känna oro, frustration eller maktlöshet. Till att börja med är det bra om du skaffar dig så mycket kunskap som möjligt om social ångest. Du kan till exempel läsa böcker eller artiklar om hur behandling av social ångest fungerar så att du kan stötta din närstående i vardagen.
Du kan behöva uppmuntra din närstående att söka professionell hjälp. Du kan också som närstående vända dig till en stödorganisation, till exempel Svenska Ångestsyndromsällskapet, ÅSS, och få kontakt med andra som har erfarenhet av liknande situationer. Föreningen Mind är en annan organisation som arbetar med stöd och information om psykisk ohälsa.
Boktips
Social ångest: Att känna sig granskad och bortgjord
Anna Kåver
Natur & Kultur Akademisk, 2014
Social fobi – effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi
Tomas Furmark, Annelie Holmström, Elisabeth Sparthan, Per Carlbring och Gerhard Andersson.
Liber, 2013
_________________________________________
Publicerad:
2016-06-23
Redaktör:
Emma Holmér, 1177 Vårdguiden
Granskare:
Christina Ledin, läkare, specialist i allmänmedicin, Karlstad
Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.
Uppdaterad 2024-10-15
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
Ångestförbundets Webbplats ©
Ångestförbundets bankgiro: 5243-0964
